Här följer en sammanfattning av hur jag lärde eleverna i årskurs 3 i Oskarshamns kommun om arkiv under hösten 2024, då jag besökte kommunens skolor. För att visa vad ett arkiv är kopplade jag det till material jag hittat i arkiven om skolan förr i tiden, men det går förstås att anpassa till vilket tema som helst. Det viktiga är att eleverna får se det autentiska materialet, ”ursprungskällan”. Kan man ta med sig det till skolan (eller visa på plats) är det förstås att föredra. Annars får man visa bilder.

Jag hade tillgång till projektor och visade många bilder via powerpoint. Jag hade även med mig saker, bl a en arkivbox, en fjäderpenna med bläck och gamla skolböcker. Jag kom utklädd i hatt och klänning anno 1924 bärandes en gammal väska/kappsäck med mina saker. Detta för att väcka elevernas intresse.

Förberedelse
Innan jag kom ut till skolklasserna hade jag bett lärarna att diskutera med eleverna om vad som hjälper oss att minnas om förr och om de kanske hade något hemma som var gammalt, ca 100-150 år.

Vad hjälper oss att minnas?
Jag inledde lektionen på samma sätt. Vad hjälper oss att minnas? Hur såg det ut för 100-150 år sedan och har människorna som levde då lämnat något efter sig? Vad var det för ett år för exakt 100 år sedan? Vad var annorlunda då mot idag? Eftersom eleverna var lite förberedda kunde vi få till en bra diskussion. Jag visade även fjäderpennan och frågade vad den kan ha lämnat efter sig för minnen. Svaren var många: dagböcker, brev, foton, vykort, tidningar, ”gamla saker”, möbler och platser etc. Detta mynnade ut i att förklara att det finns platser för dokument och saker som vi måste spara och att de kallas arkiv.

Här visade jag också bilder/exempel på vad man kan hitta i arkivet, som brev från Döderhultaren t ex. Vi passade även på att titta på ett gammalt foto från Lilla torget i Oskarshamn. Foton säger mycket.

Arkiven är våra minnen
Utifrån denna diskussion kunde jag sedan förklara lite mer detaljerat vad ett arkiv är, varför de finns och varför de är viktiga. Varför ska vi bevara det som är gammalt? Vem behöver arkiven? Kanske du vill forska om något när du blir stor?
Du kanske ska skriva en bok? Kanske vill du bli journalist! osv.
Är det viktigt att spara gamla saker? Om inget finns sparat från förr kan vi inget veta om hur det var och vi måste tänka på det idag, så att de som kommer efter oss förstår hur det är att leva i vår tid. Eleverna fick se en arkivbox och vi pratade om vad som kan finnas i en sådan. De fick även se bilder från olika arkiv, allt från riksarkivet till kommunens skolarkiv. För att förenkla för min unga målgrupp refererade jag till arkiven som en samlingsplats för sparade minnen. Med yngre elever finns det ingen anledning att gå in på olika klassifikationer av vad ordet arkiv står för.

Gör det konkret
Eleverna fick gissa hur många bokhyllemeter långt riksarkivet är, för att få en förståelse för att arkiv kan vara både stora och små. Jag höll upp arkivboxen och sa att ett arkiv kan även rymmas i en enda box. Det är alltid bra med visuell förståelse.

Det kommunala arkivet
Därefter berättade jag om Oskarshamns kommuns arkiv. Eleverna fick se på bild hur där ser ut och föreslå vad man kan hitta om skolan i skolarkivet. Vi kom fram till att där finns gamla betygskataloger och att deras kommande betyg kommer att finnas där en dag. Man hittar även mötesprotokoll, elevlistor, information om vaccinationer, scheman, närvaroförteckningar, inköp till skolan med inventarielistor, timplaner, foton etc.

Skolan i Oskarshamn förr
Vi tittade på 100 år gamla skolfoton från skolan i Oskarshamn, på skolklasser i klassrum och bild på Oskarshamns första folkskola. Utifrån fotona fick eleverna berätta vad de upplevde och jag pratade allmänt om skolan förr med betoning på skolan i Oskarshamns kommun för 100–150 år sedan. Fick alla barn verkligen gå i skolan när skolan blev obligatorisk år 1842? Varför inte? Vad skiljde småskolan från folkskolan och vilka skillnader/likheter kunde vi hitta mellan skolan förr och idag? Ofta visste eleverna ex att det förr var tillåtet att bestraffa skolbarnen. Ibland kände de till att man fick betyg tidigt, redan i småskolan och även i flit och uppträdande. Vad menas med det? Borde vi ha det idag?

Matrikel från 1883
Vi studerade några sidor från en matrikel från 1883 från skolarkivet. Eleverna fick se hur fint man skrev skrivstil med penna och bläck förr när man nedtecknade elevernas och målsmännens namn.
Vi såg att det kunde skilja 4–5 år i ålder mellan eleverna i samma klass och diskuterade varför.
Det blev också en diskussion om vilka yrken man hade förr eftersom man noga hade nedtecknat fädernas yrken. Vad gjorde en mjölnare, en skomakare och en timmerman? I klassen från 1883 fanns också föräldrar som var torpare och hemmansägare.

Alma Nilsson, 1875-1961

Torpare och Alma Nilsson
Härifrån utgick jag från att kort berätta om livet som torpare. Eleverna fick se en bild på en torparfamilj utanför sitt lilla torp. Till min hjälp hade jag även historien om föreståndarinnan för ett ålderdomshem i Tjuståsa, utanför Oskarshamn i Småland, under tidigt 1900-tal; Alma Nilsson, 1875–1961. Hon antecknade vad de gamla på ålderdomshemmet hade varit med om och många var just torpare. Eleverna fick se ursprungstexter av Alma Nilsson och fick en anekdot uppläst som utspelade sig på en skolgård på 1800-talet mellan skolans torparbarn och bondens rikaste flicka. Det blev bra diskussioner om hur det gick till förr och även om hur man ska vara mot varandra, då den rika flickan kanske inte var helt snäll.

Timplan Baggetorps skola 1929
Vi tittade även på en timplan från Baggetorps skola 1929. Här kunde vi se vilka ämnen man hade i skolan förr och jag passade på att visa gamla skolböcker från den tiden, av vilka flera hade använts på Baggetorps skola. Vi jämförde med ämnena i dagens skola och eleverna förstod att många ämnen var desamma, även om de ändrat namn och innehåll. Det blev även en diskussion om ämnet kristendomskunskap och varför det var viktigt förr. Eleverna fick se bild på lilla katekesen.

Kan man lita på dessa källor?
Jag visade bilder på de olika källor som jag använt och frågade eleverna om de var tillförlitliga källor, vilket de korrekt trodde. Det är viktigt att diskutera vad en källa är och att det idag kan vara väldigt svårt att veta om det man läser är sant eller inte. Arkiven kommer med ursprungskällor – något som är viktigt att förmedla.

Tre frågor
Som avslutning gav jag eleverna två frågor för att höra om de nu visste vad ett arkiv är och varför de är viktiga att bevara. Det var roligt att höra alla kloka svar! Jag hade i förväg kommit överens med skolarkivet i Oskarshamn om att jag skulle få lämna in en kort berättelse om skolan 2024 som eleverna skulle få skriva. Därför fick de även en tredje fråga – om de ville vara med att skapa ett minne för framtiden? Då de vid det här laget hade förstått vad ett arkiv var och varför man skulle bevara dem, så var de ivriga att hjälpa till och skapa ett minne för framtida intresserade av skolan idag.

Skolminne 2024
Berättelserna om skolan idag från alla elever i årskurs 3 runt om på kommunens skolor kommer att bevaras i kommunens arkiv. Förhoppningsvis är det någon vetgirig elev som i vuxen ålder tar sig en titt in där för att kontrollera om det ligger några skolminnen ”från förr” i skolarkivet.

Så här skrev Maximilian på Kristinebergskolan. Han tog uppgiften på allvar och funderade även på hur framtiden kan komma att se ut.

Annica